torsdag 23 januari 2014

Begreppen

Centrala religionsbegrepp
etik,        -handlar om vad som är rätt och fel
moral 
norm,      -det normala i en grupp
kultur,     -en utveckling av människans liv,
religion,   -är att tro på en högre makt av något slag
tro-vetande   -traditionellt motsatspar i religiös och filosofisk diskussion
asket,     -en person som lever mycket enkelt
urkund,    -skrift, urkundskälla
rit,          -en religiös ceremoni 
symbol, - 
sekularisering, 
religionsfrihet, 
humanism, 
monoteism, 
polyteism, 
panteism, 
tradition
högtid 
rit, 
symbol, 
ateism, 
sekt, 
eremit
konvertera


Begrepp hinduism
samsara
karma, 
inkarnation/reinkarnation, 
kastlös, 
återfödelse, 
mokhsa 
kastsystemet, 
veda,  
arier
avatar
brahman
atman
brahmin
dharma

Begrepp buddism
nirvana
lamaism, 
"upplyst"
Mahayana-Theravada,





tisdag 14 januari 2014


Buddhismen



Siddharta Gautama. Prinsen Siddharta föddes omkring år 560 f.Kr. i en liten by vid berget Himalaya. Pappan var en förmögen furste. När Siddharta föddes sade en spåman att pojken antingen skulle bli en världshärskare eller en religionsgrubblare.

För att Siddharta inte skulle drabbas av religiöst grubbel beslöt pappan att han skulle leva ett lyxliv bakom palatsets stängda portar.

Den unge prinsen sökte sig dock ut på hemliga åkturer utanför palatset och där mötte han sjuka människor, gamla människor och döda människor. Då började Siddharta grubbla på livets mening.

En dag lämnade han palatset och sin fru och barn. Nu skulle han bli en asket, men asketlivet gav inga svar på de frågor som prinsen ställde. Det hjälpte inte att han plågade sin kropp med att endast äta ett riskorn och en droppe vatten om dagen.

Nu hade Siddharta prövat de två ytterligheterna. Ett liv i lyx och ett liv i fattigdom. Därför prövade han den tredje vägen, att inte bry sig vid kroppen utan vid det mentala, tanken och förståndet.

Han satte sig vid ett heligt bodhiträd vid Gaya som är en biflod till Ganges. Han beslöt sig för att inte resa sig förrän han hade nått den slutgiltiga insikten.

Efter en tids meditation upplevde han det stora ljuset och blev Buddha. Buddha betyder just den upplyste, han nådde Nirvana, den slutgiltiga befrielsen från lidandet och den ständiga återfödelsen.

I över 40 år vandrade Buddha omkring i norra Indien tillsammans med sina lärjungar och predikade. Omkring år 483 f.Kr. dog Buddha vid åttio års ålder. Buddhas lik brändes enligt hinduisk sed, men några kvarlevor fördelades mellan sju städer.

Buddhas lära. Buddha sammanfattade sin lära i fyra punkter, ”de fyra ädla sanningarna”.
Den första sanningen är att allt är lidande, hela livet från födelsen till döden.

Det gäller även för de människor som idag mår bra. För en dag drabbas vi alla av bekymmer, sjukdom och oro. Allt som vi sätter värde på försvinner, och det är lidande. Att njuta av god mat eller dryck övergår snart i tomhet. Det lönar sig inte att jaga efter rikedom eller makt. Det leder bara till ett lidande.

Den andra sanningen talar om att orsaken till lidandet är livstörsten.
Det är livstörsten som driver fram återfödelsen, menade Buddha. Det är begären, längtan efter njutning och fortsatt liv som resulterar i återfödelse. Buddha ansåg att det är begäret att leva som är orsaken till allt lidande.

Frågor. När och var föddes prinsen Siddharta? 2. Varför spärrade pappan in Siddharta i ett palats? 3. Vilka två ytterligheter prövade Siddharta? 4. Vad hände under Bodhiträdet? 5. Vad gjorde Buddha under 40 år? 6. Vad menade Buddha med att allt är ett lidande? 7. Vad var orsaken till lidandet enligt Buddha?
Den tredje sanningen talar om att lidandet kan upphöra.
Den tredje sanningen talar om lidandets upphörande. När man kväver människans livstörst kan man stoppa återfödelsen och då når man målet, frid och fri från alla önskningar. Människan går in i nirvana, ett ord som betyder ungefär utslocknande.

Den fjärde sanningen talar om vägen till att upphäva lidandet. Buddha ansåg att man inte kunde välja de två ytterlighetsvägarna för att nå nirvana. Den första vägen att leva ett liv i njutning är inte bra. Den andra vägen att plåga sin kropp leder inte heller till nirvana.

Buddha visste av egen erfarenhet att man varken blir lycklig av att leva i lyx eller att plåga sog. Han lärde människor att följa en medelväg när de försökte bli upplysta. Buddha påstod att den rätta vägen till nirvana var mittens väg. Han gav den namnet den åttafaldiga vägen. Den ger ro och leder fram till nirvana.Buddha talade också om att varje människa själv fick komma fram till sanningen. Buddhas lära skulle bara vara en hjälp på vägen.



Den åttafaldiga vägen innebär att människan ska ha:

Rätt kunskap. Då ska man förstå de fyra heliga sanningarna.
Rätt sinnelag. Det innebär att en människa ska vara fri från begär och onda tankar.
Rätt tal. Varken lögn, skvaller eller tomt prat får förekomma.
Rätt handlande. Man ska ta avstånd från dödande och stölder.
Rätt liv. Då får inte bedrägeri eller spådomskonst förekomma.
Rätt strävan. Det innebär att man ska bekämpa det onda och alltid försöka göra det bästa.
Rätt medvetenhet. Då ska man kontrollera kroppens känslor och begär.
Rätt koncentration. Genom att öva sig i meditation kan man nå den slutgiltiga upplysningen.

När en person har följt den åttafaldiga vägen når han fram till meditationen. Det är det första steget till nirvana som är ett harmoniskt tillstånd. I nirvana känner man inga begär eller njutningar. Själva ordet nirvana betyder: utsläckt eller blåsa ut. Den som når nirvana slipper efter döden att återfödas.

Inom buddhismen dyrkar man ingen Gud. Visserligen ansåg Buddha att det fanns gudar, men det är meningslöst att be och offra, eftersom ingen Gud lyssnar till bönerna. Varje människa kunde bestämma sitt eget öde genom att på egen hand befria sig från återfödelsen.

Buddha var inte ute för att ge människorna en ny tro. Han menade att människorna själva skulle komma fram till sanningen om livet. Buddha undervisade visserligen om sin lära, men bara för att hjälpa människorna att själva finna sanningen om livet.

Buddhismens grenar. Buddhismen har splittrats i två stora riktningar: sydbuddhismen och nordbuddhismen. Nordbuddhismen kallas mahayana och sydbuddhismen kallas för hinayana.

Hinayana-buddhismen. Hinayana finns främst i Thailand, Burma, Sri Lanka, Kambodja och Vietnam. Hinayana betyder ”lilla vagnen”. Med det menas att bara munkar och nunnor kan nå nirvana.


Frågor. 8. Hur kan lidandet upphöra enligt Buddha? 9. Beskriv vägen för att upphäva lidandet. 10. Nämn 4 punkter i den åttafaldiga vägen. 11. Beskriv tillståndet: nirvana. 12. Vad ansåg Buddha om gudar? 13. Vad ansåg Buddha att människorna själva skulle göra för att finna sanningen? 14. Buddhismen har splittrats i två grenar. Vilka två? 15. Nämn fakta om Hinayana-buddhismen.



Mahayana-buddhismen den ”stora vagnen”menar däremot att även de som inte går i kloster kan nå nirvana i detta liv. Man anser att mahayana är den riktning som mest liknar Buddhas ursprungliga lära. Inom mahayanabuddhismen uppfattas Buddha bara som en av många buddhor som uppenbarat sig i världen. Genom sitt liv på jorden skapade han förutsättningar för människan att nå befrielse.

Utbredning. Buddhismen uppstod i Indien, men numera är den svag i detta land. Det finns omkring 500 miljoner buddhister runt om i världen. De flesta buddhisterna finns i Kina, Tibet, Korea, Japan, Sri Lanka samt i Sydostasien.

Buddhistmunkar. Munkarna spelar en viktig roll inom det buddhistiska samhället. Det är munkarna som förmedlar religionen till lekmännen.
I många asiatiska länder är munk eller nunnetillvaron ett ideal som många vill efterlikna. Många personer tillbringar en kortare tid i ett kloster för att samla andlig styrka. Munkens främsta mål är nirvana. Därför måste en munk eller nunna noga följa den åttafaldiga vägen.

En munk måste följa många regler bland annat att leva i celibat och fattigdom. En munk får bara äga tre klädesplagg, en vandringsstav, en rakkniv, en synål, en tiggarskål och en sil. Silen används till att sila vattnet för att inte döda något levande. Munkarna och nunnorna ägnar sig både åt meditation och studier. Sitt uppehälle får de genom gåvor från allmänheten och avkastning från klosterjorden. En munk äter bara två mål per dag. Den första måltiden är klockan sju på morgonen. Den andra måltiden måste de äta före klockan tolv på dagen. Maten består av de gåvor som människor lagt i deras skålar på morgonen.

Högtider. Det finns bara några få högtider inom buddhismen. Den viktigaste är Vesak som firas fullmånedagen i april-maj. Enligt traditionen är det dagen för Buddhas födelse, upplysning och död. Även under de övriga fullmånedagarna under året är det högtidsdagar. Då går buddhisten till templen för att offra och meditera inför Buddhas bild.

Lamaismen. Buddhismen i Tibet kallas lamaismen. Buddhismen kom till Tibet på 700-talet. Denna sort av buddhism fick så småningom sin egen särprägel.
Ledaren för den tibetanska buddhismen kallades så småningom för Dalai Lama.

I varje kloster finns det en lama, men alla ska lyda Dalai Lama. När Dalai Lama dör gäller det att finna den nya kropp som hans karma tagit i besittning. Därför sänder man ut spejare i hela Tibet och norra Indien för att leta efter en pojke som fötts under Dalai Lamas dödsår. För att vara säker på att man har funnit den rätta pojken måste barnet känna igen några av den dödes ägodelar.

Den nuvarande Dalai Lama var fem år när han presenterades som lama och som ledare för den tibetanska buddhismen. Många tibetaner anser att Dalai lama är en levande gud. I slutet av 1950-talet invaderade Kina landet Tibet och Dalai Lama tvingades fly 1969 till Indien.

Inom lamaismen dyrkar man flera gudar och gudinnor och Buddha har blivit en gud som har fått en himmelsk gemål vid sin sida. Lamaismen som har uppstått ur mahayana lägger stor vikt vid magiska riter och religiösa formler, så kallade mantras.

Frågor. 16. Nämn fakta om Mahayana-buddhismen. 17. Var finns de flesta buddhisterna? 18. Varför spelar munkarna en viktig roll? 19. Nämn fakta om munkarnas mat. 20. Nämn fakta om en högtid. 21. Var finns Lamaismen? 22. Hur utser man en ny Dalai Lama när den gamle dör? 23. Nämn fakta om den nuvarande Dalai Lama.




Hinduismen Minikurs


Själavandring. Om du reser till Indien kan det hända att du ser heliga män som sopar marken framför sig med en kvast för att inte trampa ihjäl insekter. Det hör ihop med hinduernas tro på själavandringen. När en människa dör vandrar själen till en ny kropp. Man kan återuppstå som en människa, djur eller till och med som en insekt.

Erövrarnas religion. Hinduismen uppstod på 1500-talet f. Kr. då arierna invaderade Indien. Arierna kom norrifrån och var ljushyade. Indiens invånare, som kallades för dravider, var ett mörkhyat folk. De besegrades och arierna blev ett härskarfolk. Ariernas och dravidernas religiösa föreställningar sammansmältes och hinduismen uppstod.

Återfödelsen. Hinduismen är världens äldsta religion. Den har ingen grundare och själva ordet hindu betyder: indier. Över 80 procent av Indiens 1100 miljoner invånare är hinduer. Hinduismen har ingen bestämd lära med fasta regler. Religionen varierar en hel del mellan olika människor och olika delar av landet. Tron på återfödelsen är mycket viktig inom hinduismen. Hindun tror på själavandring. Det innebär att själen vandrar vidare till en ny kropp när kroppen dör. Vilken gestalt hon tar beror på hur hon har levt i det föregående livet. En god gärning ger bättre förutsättningar i nästa liv, onda handlingar medför att livet blir sämre. Målet för hindun är att slippa återfödelsen.
Det finns hinduer som tror på många gudar, medan andra i sin tur räknar med bara en enda Gud. Men de flesta tror att Gud finns överallt och i allting, det kallas för panteism.

Kastsystemet. Det hinduiska kastsystemet delar in människorna i olika grupper som kallas kaster. I vilken kast man kommer till beror på hur man levt i ett tidigare liv.
Kastsystemet
Kastväsendet uppstod när arierna invaderade Indien på 1500-talet f.Kr. Arierna blev nu överklassen och det besegrade folket draviderna, hamnade i underklassen. Det klassiska begreppet för kast är varna. Ordet varna betyder just färg. Från början var kastsystemet indelat i fyra nivåer. Överst fanns prästerna som kallades brahminer, därefter kom krigarna, sedan bönderna och handelsmännen och längst ned fanns tjänarna. Ur de fyra ursprungliga kasterna har det med tiden bildats tusentals olika kaster. Bönder finns i en kast, bagare i en annan, jordbruksarbetare i en tredje osv. De olika grupperna lever åtskilda och har olika anseende.

Kastlösa. Utanför kastsystemet finns de kastlösa. De utgör cirka 150 miljoner människor i Indien. Tidigare kallades de för de ”oberörbara” eftersom de ansågs orena. Långt in på 1930-talet fanns det en föraktad kast som kallades ”oseebara”. Det var en tvättarekast som tvättade andra kasters kläder. De fick bara arbeta under nätterna och fick inte gå ut under dagarna.
Den främste förkämpen för de kastlösa var den store folkledaren Mahatma Gandhi. Han införde benämningen Harijans = ”Guds små barn” på de kastlösa. Trots att kastsystemet förbjöds i lag 1950 lever det kvar i dag på landsbygden. Det är svårt att ändra på gamla traditioner.

Karma. Det som avgör i vilken kast man hamnar i vid födelsen är ens karma, säger hinduerna. Karma är resultatet av våra gärningar och handlingar under ett liv. Goda handlingar i livet ger en bra karma, och det ökar möjligheten att återfödas till en högre kast. Den som har en dålig karma flyttas till en lägre kast och får det sämre. Har man en riktigt dålig karma kan man återfödas till något föraktat djur, exempelvis en hund.

Den heliga kon. Hinduerna anser att kon är ett mycket heligt djur. I Indien finns det cirka 200 miljoner kor. Kon är en symbol för moderligheten och ömheten, men alla delar är inte heliga. Mulen anses inte vara så helig eftersom guden Shiva en gång förbannat den, däremot är svansen mycket helig. Varje döende hindu som vill leva ett bra liv efter döden bör hålla i en kosvans när han dör. Respekten för kon härstammar från den tiden arierna var koskötande nomader. Då var korna deras viktigaste ägodelar. I indiska städer och byar strövar kor fritt omkring i trafiken.

Gudar. Det finns miljontals gudar inom hinduismen. Man brukar dock tala om tre huvudgudar och dessa är: Brahma, Vishnu och Shiva.I nästan varje hinduiskt hem finns det ett litet husaltare. Där ber man och offrar varje morgon och kväll. På altaret finns det flera bilder av gudar och gudinnor. Under andaktsstunden tänder man rökelse och ställer fram offer av blommor eller frukt framför guden.


  

Frågor: 1. När/Var och Hur uppstod hinduismen? 2. Nämn fakta om återfödelsen. 3. Vilka var de första kasterna? 4. Nämn fakta om de kastlösa. 5. Förklara begreppet karma och dess betydelse. 6. Nämn fakta om den heliga kon. 7. Vilka är de tre huvudgudarna? 8. Hur hyllar man gudarna?

Brahma är skaparguden. Genom honom har världsalltet blivit till. Som skapargud är Brahma höjd över de andra gudarna, men numera är han nästan glömd i Indien och det är inte många som dyrkar honom. Det finns knappast några tempel som tillägnats honom.
Brahma

Vishnu är en älskad gud. För många miljoner hinduer är han den främste guden. Han upprätthåller skapelsen och ser till att den heliga goda ordningen får råda. När det onda hotar ingriper Vishnu. Enligt hinduisk tro kan Vishnu uppenbara sig genom att låta sig födas som en människa och leva på jorden för att hjälpa människorna till rätta. Den mest kända och älskade gudamänniskan är Krishna, som är Vishnu i en människokropp.
Vishnu









Shiva dyrkas främst i södra Indien. Han är källan till både gott och ont, den som tar liv men ändå skapar ett nytt liv.
Shiva
Som dödsgud kan han vara fruktansvärd, men som livets gud är han mild och kärleksfull. Att en och samma gud kan vara både dödsgud och livets gud förklaras av att döden för hinduerna innebär återfödelsen till ett nytt liv. Shivas hustru heter Kali. Hon är en dödsgudinna som avbildas med ett avhugget huvud i handen och en krans av dödskallar runt halsen.

Heliga skrifter. Hinduernas heliga böcker är mycket långa och invecklade. Äldst är Vedaböckerna. De härstammar från tiden 1500 till 400 f.Kr. De består av en rad olika böcker från olika tider. Ordet Veda betyder kunskap. Den äldsta bland Vedaböckena är Rigveda. Den innehåller böner och beskrivningar hur offer ska gå till.

Hinduernas heliga stad. Varanasi är hinduernas heliga stad. Staden ligger vid den heliga floden Ganges i norra Indien. Varanasi har cirka 1,6 miljoner invånare.
Varje år vallfärdar många hinduer till Varanasi för att bada i floden Ganges och bli renade från synd. Man anser att Ganges har en särskild kraft här.

I staden Varanasi kan man slippa den så kallade Samsara, som innebär den tröstlösa serien av födelse och död flera gånger. I Varanasi kan den döde uppnå Brahman, det högsta målet för en hindhu. Normalt skulle det krävas återfödelse flera gånger.

Hinduernas heliga män. Hinduernas heliga män kallas för Sadhus. Det är människor som lever mycket enkelt och inte äger några saker, allt i syfte att uppnå frälsning. Sadhuerna tillhör olika sekter och de visar med märken på armar och bröst vilken riktning de bekänner sig till.

Sadhuerna är oftast på en ständig vandring från helgedom till helgedom och till olika religiösa högtider. En del sadhuer anser att den enda vägen till frälsning går genom strängt asketiska handlingar (man plågar sig själv).

Det finns sadhus som stirrar direkt på den brännande solen dagen lång tills de blir blinda. En del av dem står upprätta i många år, utan att någonsin sitta eller ligga. De sover stående mot ett uppspänt tygstycke. Med åren svullnar deras ben och medhjälpare måste massera deras ben för att förhindra skador.

Hinduismen i Indien. Hinduismen är en religion som främst finns i Indien. Det är svårt att beskriva hinduismen. Ordet hinduism, som betyder ”det indiska”, används inte av indierna själva. De kallar religionen för: ”den eviga världsordningen”.

Gudar. En del hinduer tror på en gud, men det lär finnas 330 miljoner olika gudar i Indien Det finns hinduer som betraktar sina 330 miljoner gudar som självständiga gudomligheter, men många teologer ser i dessa gudar bara Brahmans många uppenbarelser. Hinduernas högsta mål är att uppnå förening med den eviga anden, vilket hinduerna kallar Brahman.

Ahimsa. Trots att de flesta indier är hinduer är Indien en religiös neutral stat. Religionsundervisning får inte undervisas i statligt kontrollerade skolor.
De flesta hinduer följer principen: ahimsa, som betyder: icke döda. Denna princip leder ofta till att många hinduer är vegetarianer. Dessutom har Indien ingen allmän värnplikt, det skulle strida mot ahimsa, utan man satsar istället på en yrkesarmé. Denna ahimsa-princip kan komma i konflikt med det moderna samhällets krav. Indien har varit i krig med Pakistan och Kina flera gånger, då måste ahimsa-principen vika.

Frågor: 9. Nämn fakta om Brahma 10. Redogör för Vishnus betydelse. 11. Nämn fakta om Shiva. 12. Nämn fakta om Vedaböckerna. 13. Nämn fakta om Varanasi. 14. Redogör för Sadhus. 15. Vad kallar indierna sin religion? 16. Vilket är hinduernas viktigaste mål? 17. Nämn fakta om ahimsa-begreppet.

onsdag 8 januari 2014

Att kunna om några veckor... om etik, hinduism och buddism

Finns Gud?...Gudar? ...eller nått annat?



Centralt innehåll:
källa/wikipedia/religion/distribution
Religioner och andra livsåskådningar.
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna.
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.
  • Etik/Etiska frågor samt människosyn...


Huvudfrågor att kunna resonera kring om några veckor:
Brahma


  • Kunna resonera kring hur en hindu eller en buddist ser på människan, livet och döden?
  • Etikfrågor (Dygdetik/Konsekvensetik/Pliktetik) dödsstraffet eller abort... (gäller år 9)









Att kunna om några veckor:

  1. Kunna beskriva bakgrunden till de båda religionerna. Med hjälp av frågorna... När?Var?Hur? Vem?Vilka? (aktörer)
  2. Kunna se och diskutera problem (och möjligheter) som kan uppstå mellan och inom de olika religionerna. (Varför finns religion?)(Kastsystemet/heliga kor mm)
  3. Försöka förstå varför dessa problem kan uppstå?
  4. Kunna uttrycka en egen åsikt om några av religionerna. (fördelar/nackdelar)
  5. Byta perspektiv/roll.  Försöka sätta dig in i hur andra människor upplever sin religion? (Ex.Skriv en berättelse som hindu/ eller buddist... skriv i jag-form./använd minst tio av begreppen)
  6. Jämföra religionerna. Diskutera etik/dilemma frågor
  7. Kunna använda begreppen
  8. Se konsekvenser av religioner och religionsutövning
  9. Kunna granska och värdera källor.


Begrepp att kunna v6:

etik, moral, norm, kultur, religion, tro-vetenskap, asket, urkund, rit, symbol, sekularisering, religionsfrihet, humanism, monoteism, polyteism, panteism, tradition, rit, symbol, ateism, sekt, eremit

karma, samsara, inkarnation/reinkarnation, kastlös, återfödelse, nirvana, kastsystemet, veda, varna, arier, , ahimsa, högtid, "upplyst", Mahayana-Theravada,


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Lektionsinnehåll:

Intro:
-vitt papper (Vad vet du idag?)
-NP religion/två och två
-Repetition (quiz) (världsreligionerna)

Vecka 2
Bakgrunden till hinduismen
-När? Var? Hur?
-Vem? Vilka? (Aktörer?)
-Minikurs Hinduism

Film sli.se "Stora civilisationer Indien" (enkel) Film sli.se "Vi tittar på världsreligionerna"/hinduismen (medel)
(Film "Indiens historia/BBC" (avancerad))
SO-rummet


Vecka 3
Bakgrunden till buddismen
-När? Var? Hur?
-Vem? Vilka? (Aktörer?)
-Minikurs Buddism

Film sli.se (Vi tittar på världsreligionerna/buddismen
SO-rummet
- skapelseberättelser
- vi tittar närmare på begreppen (de svåra orden)

Vecka 4, 5 och 6
Studera vidare/fördjupning
- varför finns religion? (diskutera filmen "Varför finns religion?")
- lär dig de centrala begreppen för arbetsområdet
- skriv en text om hur du som aktiv hindu/buddist ser på människan, livet och döden.
- schematisk jämförelse av religionerna/ skillnader-likheter mellan världsreligionerna


Delredovisning fredag vecka 6 (begreppen samt frågor på GoogleDrive)


Vecka 7
Fördjupning
- debatt, (möjliga ämnen ev. dödsstraff, abort, Finns Gud?)

Vecka 9
- etik (vi tittar närmare på tre etiska modeller)(plus några dilemma-frågor)
- göra färdigt tidigare uppgifter

Etiska modeller (År 9)
Pliktetik - ställer upp regler för vad som är rätt och fel (ex. tio guds bud)
Konsekvensetik - vi gör de handlingar som vi anser vara rätt för att uppnå ett gott resultat - en god konsekvens
Dygdetik - utgår ifrån personliga egenskaper (ex mod, pålitlighet, tålamod, rättvisa osv)

Ex.Plikt eller konsekvens/ Mod eller feghet?... "Soldaten i krig som dödar sina fiender", "Terroristen som spränger sig själv på en fullsatt buss med oskyldiga människor, för att nå sina ideologiska syften."



Avslutning/Redovisning av dina kunskaper fredag vecka 9 (ev. muntligt/ en skriftlig uppgift)




Bedömning av ditt arbetet
Bedömningen kommer att utgå från de kunskaper du visat under arbetets gång, både muntligt (diskussioner/debatter) och skriftligt (på GoogleDrive samt på Blogger) samt det avslutande testet.

På Blogger bör finnas:
- svaren på minikurserna (hinduism/buddism)
- begreppen, med förklaringar
- en text med åsikter om filmen "Varför finns religion" (sammanfattning + egna åsikter)
- en resonerande text om hur du som hindu/buddist ser på människan, livet och döden (med minst tio begrepp)
- överkurs/ gärna en text som utgår från en, två eller kanske tre etiska modeller och behandlar dödsstraff (avancerad)